stå då, nu, imorgon.

I måndags skulle vi till ortopedtekniska för att få vårt ståskal, så blev det inte för ortopeden var sjuk. Hon ringde i morse och meddelade att hon hade en lucka imorgon..den fyllde vi såklart, och jag hoppas att vi kommer hem med ett fjärilsprytt litet etui imorgon, så att Molls kan få känna på hur det är att stå. Det har varit en lång historia det där..

I helgen är det vuxenkalas. Nej, det är inte så roligt som det låter. Jag har bakat havrekakor och hasselnöt – och chokladkakor idag, det kommer även att bli tårta. Till det dricker vi kaffe, alternativt saft.

Helst av allt skulle jag vilja flyga iväg till Italien..men det vet vi ju alla hur det slutar. Jag känner mig rätt slut ärligt talat, det har varit mycket på sistone och jag har inte riktigt haft chans att ladda batterierna mellan alla turer. Jag längtar efter en utekväll med sambo, kanske en natt på hotell, lite vin (läs mycket) och att bara vara. Långt från allt vad sondmatning, inhalationer och antibiotika heter.

Men det där funkar inte. En ”fri” kväll och natt biter jag ned mina naglar så långt att det gör ont. Jag kollar mobilen var 5:e minut så att jag inte missat något akut samtal om Molls. Dessutom sitter jag och sambo i regel och pratar om våra barn. Vad de gör, hur de mår och som vi längtar.

Annonser

2 responses

  1. Ett gott råd. Tänk om jag hade styrka nog att följa det. Inom en snar framtid hoppas jag att jag kan dricka massor av vin, nu ska vi dock åter till sjukhus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s