stå-och-hänga-stol än sålänge…

Uselt bloggande beror på usel dator..inte på att luften helt gick ur mig när Molls påpekade att jag har ett för stort ego..

Vad har hänt?

Bvc i måndags hände. Vikt: 9850 g Längd: 75 cm

Onsdag hände och vi fick hem en gåstol! Den är ju fantastisk hörrni. Nu springer hon ju inte runt med den riktigt än men det verkar lovande. Denna kan hon ju faktiskt rubba bara av att röra sig lite.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helt perfekt!

För er (läs mormor 😉 ) som är nyfikna på hur det kan låta när Molls står i sin gåstol så har jag filmat!Det är mörkt och suddigt men jag tror att man anar hur nöjd Molls är över den blåröda racern!

pyttefrön vill också ha grejer..

Jag beklagade mig i kommentarer på en annan blogg häromdagen gällande hjälpmedel… Molls är ju i stort behov av all tänkbar hjälp men ändå har vi ”bara” fått matstol och ståskal. Av andra bloggare har jag ju lärt mig att det finns en hel del bra saker som kan gynna våra barn.

Så fort jag sett något intressant och frågat efter det har jag fått svaret att Molls är för liten. Alltså för kort. Eller för svag. Eller eller. Går det inte så går det inte, vi har ju fått acceptera det. Molls växer ju inte snabbare för att vi vill det.

Men…

Nästa onsdag kommer sjukgymnasten hem med en gåstol till Molls!

Vi har ju en gåstol men den är alldeles för tung för att Molls ska kunna orka förflytta sig med den. Habiliteringens är tydligen lättare. Tänk om hon kommer att kunna ”gå” runt i huset nu!!!! Jag hoppas ju inte för mycket, men lite hopp får jag lov att unna mig.

Hur lång måste man vara för habs hjälpmedel? Borde de inte ha grejer för pyttefrön? Molls är ca 80 cm.. är det extremt? Jag har ju ingen att jämföra med så jag vet inte alls.

 

Knapp!

Nu har vi fått tid för knappsättning!  Den 14 september blir det. Skönt!

Vi har rätt mycket på schemat i september. Den 23 ska vi dessutom till BVC igen. Hoppas då på att vågen visar rätt, sist hade hon ju gått ned lite.

Och…..

Hos Johanna såg jag ju en så bra vagn! Jag ringde till vår sjukgymnast igår och hon skulle kolla läget om inte Molls kunde få en hon också! Tänk va..om hon kunde komma upp lite och få se världen! Som det ser ut nu hasar hon ned och ligger ihoptryckt som lilla bollen efter några sekunder. Det är ett evigt tillrättaläggande på våra promenader..

Molls kräks massor just nu och det är ju aldrig spännande. Hon har en förkylning som inte riktigt vill släppa taget om henne.. vi inledde inhaleringsfest här idag.. det innebär koksalt varannan timme och ventoline och pulmicort 4 resp. 2 ggr om dagen. Molls har inget emot det..under koksaltinhalationerna ligger hon och fnittrar.. 🙂